mammispia

Vi satte oss i soffan alla tre , tände ett ljus i fönstret.
Sa till ellen att mamma och mammis har och är ledsna för att mormor Carina har gått bort och inte finns hos hos nå mera. Att hon nu var uppe i himelen.

Att ljuset är för henne , vi ställde sedan dit ett kort på henne brevid ljuset.
Vilket ellen sa- vi kan titta på kortet så blir vi glad igen.

Sedan så gjorde jag en ritövning med henne, vi ritade av hennes kropp. Sedan tog jag fram färgerna
blå,röd,svart och gul.
Gav henne en krita i taget som hon fick fritt rita på sin kropp hur hon ville. Hon ritade då:
Blå i ansiktet
Svart i händerna
Röd i magen
Gul i fötterna.

När vi ritade andra henne satte jag känslor på färgerna och hon fick göra om proceduren.

Det är så facinerande hur en 3åring är medveten om sin kropp och känslor. Känndes så befriande för henne att nu få sätta ord på sina känslor som hon kännt de senaste dagarna. Vi valde att inte berätta på en gång då vi var i sådan chock själva så vi inte hade mött henen på ett bra sätt.

Efter så ville hon sätta sig i soffan igen och fråga varför mormor är uppe hos fåglarna , -jag vill ju att hon ska vara hos oss!

Sedan tar hon kortet på mormor och sätter nere på golvet så mormor kan titta hur fint hon ritat.

Kommer aldrig glömma denna fina stund vi delade! Kärlek